Gissa vad!?

Hej hej vännen!


Ett halvår från bloggen och inte hade jag kunnat tro att månaderna skulle komma att bli så många. Men den där pausen känns nu såhär efteråt som helt rätt beslut.


När jag startade bloggen för många många år sedan gjorde jag det för att kunna skriva ur mig allt som föregick inom mig. Tankar, känslor och ett liv direkt i från vardagen. Med åren och tiden man växte sig större blev man också mer och mer sårbar desto mer man öppnade upp sig. Dom flesta av er följde mig här, mycket av den anledningen att jag inte förskönade något utan att jag pratade öppet om saker som många av oss känner. Som att det ibland kan vara skitjobbigt att vara mamma osv och att det inte alltid 24 timmar om dygnet är alldeles underbart. De gjorde också att dom där få, men ack så sårbara kommentarerna kom igenom. Som skrev att jag aldrig skulle skaffat barn, som anmälde mig till socialen osv. Dom kommentarerna var tacksamt få under min tid på bloggen, men tyvärr är det också dom som sårar hårdast. Det och fler anledningar valde jag att ta en paus då jag kände att skrivandet inte kom naturligt till mig längre utan allt kändes så krystat, som om jag hela tiden behövde tänka på vad jag skrev för att ingen skulle ha en chans att vara elak..



Men nu har min längtan att få skriva så smått kommit tillbaka, så jag tänkte prova på detta igen. Försöka att skriva, direkt utifrån mig själv och inte bli låst i mitt skrivande.


Har saknat er och jag hoppas det är ömsesidigt, haha!




Stor kram till dig!

Gillar

Kommentarer