Månadsarkiv: februari 2017

NÄR MAN ÄR TRÖTT PÅ DEN KLASSISKA!

 Äntligen, asså äntligen börjar jag känna mig lite bättre. Ska kanske inte jubla allt för högt ännu, men mitt i all värk, halsont och snuva så känner jag mig betydligt rikare på energi så pass mycket energi att jag orkade med ett bak efter att ha jobbat från 8 till 17:30 idag…

Är glad över att börja känna igen mitt riktiga jag, som allt som oftast ser allt genom en positiv vinkel och som inte gnäller i första taget!

En fråga, har du ätit Semla idag med tanke på att det är Fettisdagen? Ska jag vara ärlig är jag inte speciellt förtjust i just Semlor. Men då det är självaste fettisdagen så ser jag lite av semlor som ett ont måste. Minst en Semla i någon form måste man få i sig under dagen 😉

Då klassiska Semlor inte är en jättehit hos barnen heller  så valde vi ikväll att baka Semelmuffins i stället. Vi gick aldrig efter något recept utan testade att slänga ihop det vi tyckte var gott och herregud så smaskigt det blev!

Vi fyllde muffinsen med Nutella, Vispgrädde med hallon i, vanliga hallon och toppade sedan med florsocker och några bär.. Denna lilla bakelse ska helt klart göras fler gånger!

IMG_2518

IMG_2521

IMG_2526

IMG_2528

Säg mig, har du ätit någon Semla idag??

Nu ska denna morsa (som Kidh numera börjat kalla mig) krypa till Kojs och försöka somna tidigt i kväll! Slut som artist helt enkelt! 😉

Sov gott, Puss & Kram

HAN SOVER PÅ SOFFAN!

Vill bara säga tack för att du finns och tack för all kärlek du gett mig i samband med mitt senaste inlägg. Som flera av er sade är det inte alltid lätt att vara stark och då betyder er omtanke förmodligen mer än vad du kan tro! <3

Har varit en lång och tuff dag i dag då jag i morse gick till jobbet ändå.. Jag vet jag borde kanske stannat hemma och se till att bli ordentligt frisk först?. Men jag har så himla svårt för den biten, att vara hemma och tänka på mig själv, speciellt då jag var borta hela förra veckan och att vi denna veckan redan är kort om personal. Får så sjukt dåligt samvete och ångest om jag skulle stanna hemma, även om det kanske är precis det jag hade behövt ett par dagar till…

Men men, jag har valt att kämpa på denna vecka och tänker enbart göra det absolut nödvändigaste för att orka veckan ut..!!

Kom igen nu morsan, som Kidh brukar säga 😉

 Vet en grabb som somnade ovaggad på soffan i kväll. Inte bara jag som är trött verkar det som..

IMG_2507

IMG_2506

Hoppas snart på att sova lika gott som denna lilla grabb!

När krafterna kommit tillbaka tänkte jag också såklart dela med mig av helgen och det vi hann med i Stockholm innan jag blev helt sängliggandes…

Puss & Kram och du, tack för att du finns!

NÄR MAN BRYTER IHOP TOTALT!

Hej du kära vän!

Som du kanske märkt har jag inte uppdaterat varken här på bloggen eller på min instagram under dom senaste dagarna. Anledningen är helt enkelt att jag mått skit, verkligen skit!

Har försökt att skriva detta inlägg flera gånger, men det slutar alltid med att jag suddar bort allt och börjar om igen..

Vet inte hur jag ska få ner rätt känslor och tankar i skrift?

Känner mig så extremt ensam i allt jag går igenom just nu, så ensam så jag undrar om någon verkligen skulle sakna mig om jag försvann.?

Jag är totalt slut, helt orkeslös och min energi är nere på noll. Jag känner inte igen mig själv såhär trött och jag har så extremt dåligt samvete gentemot barnen..

Känner mig rent utsagt som en usel mamma och det skär i mitt bröst, för jag brukar faktiskt annars känna mig som den bästa mamman jag kan vara åt mina barn..

Jag har noll tålamod att jag till och med stör mig på barnens smaskande, eller när dom leker för högljutt, när dom inte plockar undan tillräckligt snabbt eller inte tackar ordentligt för maten..

I en veckas tid har jag varit sjukskriven, legat hemma i smärtor och blödningar kring min Cysta, mitt i allt detta får också Kidh hög feber efter sin vaccinationsspruta i Tisdags, men blev tack och lov frisk till Torsdagen då det istället var dags för mig att i samband med våra dagar till Stockholm vakna upp med feber och bihålsinflammation som fortfarande än idag håller i sig…

Trots att man helst av allt under denna vecka skulle vilja ligga till sängs och få en chans att bli frisk så kan man inte komma bort från det faktum att jag måste kriga vidare som barnens mamma då jag inte har någon att dela föräldraansvaret med. Jag har barnen varje dag och varje natt 24 timmar om dygnet året om numera..

Det jag tror en del utomstående kan ha lite svårt att förstå ibland då man själv kanske lever samboliv är att jag inte kan vara ”sjuk” och ligga till sängs, jag har ingen partner som tar över den större delen av ansvaret som att laga mat till barnen, se till att dom kommer till skolan, köra till aktiviteter mm utan det är fortfarande jag som får sköta det oavsett hög feber, smärta eller magsjuka..

Jag grät i Fredags av utmattning, jag grät i går och jag grät imorse, ringde barnens Pappa och frågade om han kunde ta barnen en stund på dagen då jag inte alls mådde bra och behövde få en stund till att ladda energi för att kunna vara en så rättvis mamma jag kan åt våra barn.. Han svarade att han inte heller mådde så bra just nu, han var lite förkyld ..

Bad snällt om hjälp, sade att ni är ju två, du har en sambo som är frisk och det ger ju dig möjlighet att inte ensam ta hand om barnen?, Frågade också om det var rättvist att jag i en veckas tid som varit sjuk ska kunna ta hand om barnen dygnet runt och han inte ens ett par timmar. Han svarade: Dom vill ju ändå inte vara hos mig, så nej jag tänker inte ta dom!!

Jag vet, man kanske inte borde skriva ut detta men det gör mig så förbannad, jag är på botten och han kan inte ens ta sina egna ungar för ett par timmar, och då ber jag aldrig honom om hjälp för jag får alltid detta svar ändå…

I bland vill jag bara kunna känna mig liten, svag eller sjuk och ha en axel att luta mig emot, någon som talar om att jag är värdefull och att jag är viktig, någon som ger mig chans att bli frisk eller bara ett samtal där någon frågor hur jag faktiskt mår…

Jag kan inte sluta gråta, och egentligen vet jag inte varför??

Kanske för att jag känner mig ensam i min situation just nu? Eller att jag mår som jag gör och vet att jag ändå måste gå till jobbet denna vecka och kriga på, eller för att jag har dåligt samvete över att jag är så trött att jag inte orkar vara den där Mamman som jag annars brukar vara?

Kanske förstår man inte något av mitt känslobabbel nu ikväll eller så kanske du gör det? Oavsett så ville jag bara smita in och tala om varför jag varit frånvarande och säga tack för att du alltid lyssnar och stöttar mig <3

SUPERTRION-1024x683

Therese Ellah och Kid-6-2

Ellah & Kidh ni är hela min värld <3

KÄNSLAV AV ATT JOBBA I MOTVIND!

Idag är en sådan dag då jag bara skulle vilja dra täcket över huvudet och vakna upp igen när man mår bättre och där saker och ting som sker runt mig ligger på sin plats.. Ni vet känslan man kan ha i bland att allt går emot än och att man trampar i ett gyttjeträsk och försöker ta sig framtåt? Tröstar mig med att det brukar kännas bättre efter någon dag så fort man fått ordning på en liten del av allt som sker samt fått tillbaka lite energi….

Allt som allt ser jag ändå väldigt positivt på allt framöver trots att jag nu upplever att jag sitter fast i en Gyttjepöl 😉 Men som man brukar säga händer sällan allt över en natt så det får nog trampas ett tag i pölen innan jag kommer upp!

I Tisdags berättade jag att vi skulle iväg på Bvc besök för en tidig 6 års kontroll. I det stora hela gick allt väldigt bra och Kidh fick godkänt på besiktningen 😉 Dock ligger han en bra bit under på längden men följer sin egna kurva väldigt bra..

Vi fick också en chans att prata om Kidhs blåmärken som dyker upp på konstiga ställen och som han enligt mig och förskolan får väldigt lätt. Vi hade tur att doktorn vägg i vägg var ledig så vi fick en tid på en gång där dom klämde och kände på Kidh och sedan fick han lämna blodprov.. Likt förra gången han lämnade blodprov så svimmade Kidh. . Det börjar med att han blir alldeles vit i ansiktet, klagar på illamående och sedan tuppar han av. Denna gång var jag lite mer förberedd och kunde med ett lugn hantera det som skedde. Det konstiga är att han gråter inte när blodprovet tas utan han är mer spänd och rädd innan själva provet på vad som ska ske och när han sedan upptäcker att det inte var så farligt och får en chans att slappna av och i kombo med att blod har tagits så tuppar han av.. Antar han är ordentligt spruträdd!?

Vi har tur som bor så nära vårdcentralen att jag kunde bära Kidh i famnen och när han efter en tjugo minuter hade fått tillbaka färgen och piggnat på sig så lovade jag barnen att vi skulle baka. Jag kände mig själv mycket bättre och piggare under kvällen, kanske i och med att jag under hela dagen blödigt betydligt mer vilket jag förmodat lättat på trycket i cystan vilket resulterat i minskad smärta…  Som en befrielse kan man säga! :)

IMG_2335

IMG_2337

IMG_2375

IMG_2399

Ellah fick i Julklapp en prenumerationsbox från Bakboxen som kommer hem en gång i månaden med ett nytt recept, råvaror och med nya små överraskningar. I detta paket utöver det som behövdes till bakningen var också en söt liten kavel samt ett förkläde.Kul med nya små saker till köket i varje box  :)

 Denna box kostar endast  199 kr och är enligt barnen en stor succé. För det första får dom baka minst en gång i månaden, prova på nya recept och smakupplevelser samt få känna sig stora och stolta genom att sköta bakningen mestadels själva. Allt i boxen är nämligen anpassat för barn så alla produkter är redan uppdelade i rätt mängd, i rätt påse osv. Supersmidigt!

Tur vi slog till på bakningen i Tisdags, för  som jag misstänkte vaknade Kidh upp igår (Onsdag) med feber efter Vaccinationssprutan han fick under Bvc besöket och var riktigt låg hela dagen igår. Tur i oturen är jag ändå hemma och är sjukskriven denna vecka så jag passade på att vabba lite samtidigt :) Idag torsdag är han tack och lov redan frisk och båda barnen är nu på Gustavsvisks äventyrsbad med Morfar så jag får vila en smula och jobba med Barnmässan hemifrån.. Tacksam för världens bästa Morfar <3

Nu ska jag fortsätta ta mig fram i Gyttjan och se om det ger något resultat i slutändan 😉

Hörs senare!

Puss & Kram

EN VÄXANDE ORO FÖR KIDH – BLODPROV SKA GÖRAS!

Hej vännen!

Här i Örebro har det varit snökaos under natten vilket gjorde att vi vakande upp till minst en meter snö utanför dörren. Känns kul för barnen såhär under sportlovet att det kommit massa snö för dom att leka i. När det ändå fortfarande är vinter så föredrar jag snö i stället för blött och blask. Håller du inte med?

Barnen är idag på skola och förskola en stund medan jag fortfarande är sjukskriven. Idag känns allt bättre och jag vill kanske egentligen gå tillbaka till jobbet i morgon för att lätta på samvetet som tillkommer när man är sjuk, men har lyssnat på läkarnas restriktioner och sjukskrivit mig även i morgon och på Torsdag då jag ska kunna jobba utan att gå på smärtlindring och också se vart denna blödning bär av…

Så länge jag sitter ner känns det ganska bra, men annars så är Cystan ordentligt påtagen och det lättaste att förklara min känsla är att det känns som en fylld, tung vattenballong i nedre delen av min högra buk och det känns som om den vissa stunder bara ska explodera.. Tar kroppen inte hand om detta själv så kommer det bli operation, vilket jag är ganska förbered på då kroppen inte tog hand om detta sist heller… Suck!!

Ni är många som tror att jag kan ha  sjukdomen endometrios, och ni har förmodligen rätt?  Jag drabbas inte bara av Cystor ofta utan har alltid extremt ont i mina äggstockar, rejält vid ägglossning eller precis innan mens att det lixom blivit en vana?  En vana att aldrig känna sig helt smärtfri kring äggstockarna..

Jag har ont efter sex att lixom magen svullnar upp och äggstockarna värker, vid äggslossning kan värken vara så jobbig att jag får ligga i fosterställning och gå på smärtstillande.. Någon som har denna sjukdom och kan berätta lite om den?

IMG_8965

IMG_8961

Jag är tacksam och glad över all kärlek ni ger mig dagligen. Ni stöttar mig i sådana här jobbiga situationer och det kanske för dig inte tycks vara mycket, men det betyder en hel del för mig. Kanske extra mycket i och med att jag går igenom det mesta ”ensam” ?

Jag ska hämta hem Kidh redan vid 13:30 idag så blir en kort stund för han på förskolan. Vi ska till Bvc på 5,5 års kontroll och han är livrädd för sprutan som väntar, så rädd att han började gråta i morse.. Lilleman!

Vi ska samtidigt prata om Kidhs ständiga blåmärken som dyker upp på hans kropp och denna oro har stigit några grader sedan personalen på hans förskola också utryckt oro kring hans blåmärken. Dom tycker att han får enormt stora blåmärken av händelser på förskola som normalt inte ens skulle ge ett litet, litet blåmärke medan hans blir enorma?

Förhoppningsvis är det inget att oroa sig för, men skulle vara skönt att få svar på ett eventuellt blodprov för att utesluta det värsta som kommer upp i en mammas huvud..

Ta hand om dig så hörs vi senare, Puss & Kram